AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag heter Ursula Rollbert. Jag har drabbats av en obotlig muskelsjukdom som heter inklusionskroppsmyosit (IBM). Min blogg ska handla om hur det känns att leva med en obotlig sjukdom.

Söndagskväll.

Publicerad 2019-03-24 22:55:56 i Allmänt,

Jag kan ikväll konstatera att det hjälpte att ge mig själv rit-och målningsförbud i helgen. Nacken mår bättre och jag har inte lika ont i huvudet längre. Vilken tur att jag lydde mig själv👍🏼
Men är det inte det ena så är det ju det andra som bekant. Tror ni inte att jag lyckats få nån slags muskelbristning i baksidan av mitt lår!!
Jag vet att det högg till halvvägs ner på låret igår,jag tror det var när jag kämpade mig upp ifrån soffan. Jag bär mig så omständligt åt och kroppen hamnar i de mest märkliga positioner. Och ofta sträcker jag ut benet och tar i för att ta mig upp och det var nog då det small till.
Jag är väldigt förvånad över att det inte är ett jättelikt blåmärke där på baksidan av låret. Det känns som att det borde vara både blått,svart och gult i en stor blaffa där under rumpan.
Men jag har stått och vridit och vänt på mig framför spegeln och jag har dragit ner byxorna framför gubben. Men nej. Det syns ingenting. 
Det bara känns.
T.o.m huden känns öm och minsta lilla nuddning skickar ilningar genom låret!
Både jag och min älskade gubbe har varit gnälliga i helgen. Vi har nästan tävlat om vem som har värst krämpor. Vi har suttit där i vår soffa och pustat och stånkat och tyckt synd om oss själva som inte har mått bra. Det är så man skäms!!
Jag som hatar gnälliga människor som bara beklagar sig om sina krämpor hela tiden. Nu har jag själv blivit likadan. Fy!!
Jag försöker ändå att inte prata om hur jag mår med folk runtomkring mig. Jag har den här bloggen som min klagomur. Om jag gnäller och skriver av mig här så behöver jag inte prata om det sen. Och sen kan folk göra ett aktivt val själva; att läsa om mitt tråkiga liv eller strunta i det.
Och när vi ses pratar vi om nåt kul istället!
Men inför min sambo så måste jag ändå häva ur mig en del av mitt mående. Ibland vill man liksom ha lite medlidande. Men i ärligheten namn så är jag lite trött på att höra hans gnäll så då väljer jag att gnälla också... Lite trotsigt sådär...
Idag var det äntligen årets sista "Vinterstudion". Det kändes som en befrielse. Men till min fasa så var det extralåååååångt idag!! Jag gick och satte mig i soffan när jag hörde att nån skidtävling närmade sig slutet. Hoppades att gubben var sugen på att kolla på nån film. Så döm om min förvåning när ytterligare en skidtävling började!!!
Ni vet ju att jag älskar att laga mat. 
Men det finns TVÅ saker jag AVSKYR att laga: bullar och pannkakor!
När den sista skidtävlingen började så gick jag ut i köket och började steka pannkakor...

(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela