AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag heter Ursula Rollbert. Jag har drabbats av en obotlig muskelsjukdom som heter inklusionskroppsmyosit (IBM). Min blogg ska handla om hur det känns att leva med en obotlig sjukdom.

För kaxig-för tidigt!

Publicerad 2014-06-30 07:42:33 i Allmänt,

Man ska aldrig vara för snabb med att säga/skriva att nånting är bra! För då kan man ge sej ..n på att det går åt skogen!
Jag skrev ju om att jag har mindre ont efter sviterna utav mitt olyckliga fall!
Det skulle jag inte gjort!!
Jag vaknade i morse utav att jag låg på "fel" sida!! Dvs den vänstra (den onda,inte den svaga!) sidan! Det kändes inget speciellt först,men när jag skulle resa mej! 
Allt det onda är tillbaka!!!
Det svartnar för ögonen på mej när jag gör vissa rörelser!! 
Så jädra tråkigt!! 
Jag tog en tablett,men den har inte börjat verka än...jag ligger återigen på min högra sida i typ "framstupa sidoläge"...hoppas att det ska kännas bättre snart..
Nu har jag bara en "akuttablett" kvar...jag borde ringa o be om fler... Men jag tycker det känns så dumt att be om att få fler värktabletter..som om jag missbrukar dom eller nåt..
Men jag har ju ont. Och dom hjälper..
Så jag borde ringa!!
Jaja,jag får se hur jag gör. Klockan är ju inte 8 än.
Nu ska jag vila lite till o hoppas att värken snart ska gå över.

Läggdags.

Publicerad 2014-06-29 22:34:54 i Allmänt,

Nu börjar jag på riktigt att tro att det snart ska bli bra😃i alla fall muskelinflamationen o sviterna efter mitt olyckliga fall! Det har tagit sin lilla tid med många o långa stunder av smärta o sorg. De känslorna har liksom "tagit över mej"!! Jag har inte varken tänkt eller känt nåt annat. Så därför säger jag: ÄNTLIGEN!!
I fortsättningen får jag väl försöka att vara ÄNNU försiktigare...och lugnare. Men,som jag påpekat tidigare,det är svårt (iaf för mej!!) att ta det så mycket lugnare än jag gör. Jag måste faktiskt verömma mej själv lite-för att jag klarat att dra ner på tempot så mycket som jag verkligen gjort! Det har varit jättesvårt att ändra på min tidigare livsstil där stress o jäkt ingick som en stor del utav mitt liv!
Men jag är på god väg👍och jag mår ju faktiskt bra utav det😃
Det har gått så pass långt nu att jag själv verkligen märker att jag mår betydligt bättre både fysiskt o psykiskt utav att ha lugnat ner mej.
Så som jag nämnt tidigare i min blogg:
Inget ont som inte för nåt gott med sej!
Jag börjar längta tillbaka till stugan. Nu när jag mår bättre igen så ser jag inga hinder för att vistas där nere istället. Men! det blir inga promenader till stranden för min del!!
Jag ska klippa mej imorgon kl 15. Därefter är jag fri för att kunna åka när som helst!
Mina svärföräldrar är i sin stuga (vår grannstuga!) så de kan hämta mej vid stationen när jag kommer med tåget. 
Så egentligen är det ju inget som hindrar mej att åka!
Jag kan dra precis när jag vill👍😃

Ett litet hopp😃

Publicerad 2014-06-29 15:13:29 i Allmänt,

Jodå,nu har det vänt! Äntligen!
Jag sov nästan hela natten,vaknade några gpnger men somnade om. Vid 7-tiden vaknade jag dessvärre utav smärtan,men jag tog en tablett o kunde somna om igen. (tyvärr) så är ju tabletterna så effektiva så när smärtan lättat något så la jag mej på min vänstra(onda!!) sida. Därför hade jag onödigt ont när jag vaknade 2 timmar senare.
Dagen idag har annars varit bra. Jag kan inte klaga. Självklart så har det inte gått över bara så där! Men det går åt rätt håll! Det räcker för att ge mej hopp o glädje😃
Nu ska jag ta min dagliga power-nap! Snart är jag inne i min vanliga dagsrytm igen👍

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela