Har funderat...
Ligger och grubblar på mina senaste blogginlägg. Och har kommit fram till att jag,trots allt,är rätt nöjd med hur JAG hanterar attlevamedibm. För jag gör det på MITT sätt. Jag kämpade så oerhört länge med att försöka acceptera att jag blivit sjuk och
inte längre kunde göra allt jag kunnat. Det var en kamp varje dag att hela tiden stöta på motstånd och försöka förstå att "nu är det såhär". Min hjärna hängde inte med i sjukdomens framfart. Jag mådde väldigt dåligt utav det. Var deppig och kände hur
livet gled ur mina händer.
Men med lite hjälp utav bl.a min kurator samt vänner och familjs stöd så började jag så småningom att acceptera att jag ÄR sjuk och att jag aldrig mer blir som den friska Ursula.
Och nu har det gått en massa år. Jag känner mig lugn i att jag är sjuk. Jag har väl accepterat det och t.o.m börjat tycka att det är ok. För det gör jag!! Jag kan t.o.m känna mig nöjd med mitt liv de dagar jag åstadkommit nånting bra. Eller kul.
Ta bara detta med målandet och skapandet!!
Det är sånt jag längtat efter i hela mitt liv men inte tagit mig tid till. Nu har jag all tid i världen och jag bara älskar det!!
Så i MITT liv finns det redan sånt som gör mig piggare och friskare. Åtminstone känns det så.
Jag behöver inte träna och testa nya hjälpmedel mm. För jag behöver inte bli den jag var när jag var frisk.
Jag har accepterat den sjuka Ursula och hittat mig själv i henne. Och på nåt vis så tror jag att inom den sjuka Ursula så finns det en bättre variant av den friska Ursula.
För innan jag blev sjuk levde jag inte särskilt sunt. Jag mådde inte bra. Jag var alltid stressad. Hade så höga krav på mig själv och att allt skulle vara "perfekt". Men det blev aldrig perfekt i mina ögon. Jag strävade hela tiden efter nånting bättre.
Och det gjorde mig sjuk...inombords.
Nu är jag sjuk på riktigt men banne mig om inte mitt inre är friskare än det varit på länge. Åtminstone delar av det och ibland😉hihi.
Jag lever med mina sjukdomar på MITT sätt!! På det vis som passar MIG! Och om det är att ligga i min säng och rita meningslösa krumelurbilder så tänker jag göra det! För att jag KAN! Och VILL!!
Sen får andra träna och leta hjälpmedel hur mycket de vill. Det är DERAS sätt attlevamedibm. Som jag skrev igår; vi är alla olika!
Och tur är väl det!
Nu ska starta om pumpen. Lägga mig tillrätta i min underbara säng och rita!!
Livet är rätt gött ibland😉
