AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag håller ju på att städa vår övervåning. Tar lite varje dag,tar god tid på mig. Idag fick jag lust att göra en liten rensning. Och efter det en liten omorganisation. Jag tycker ju att sånt är skoj.

Under denna omorganisation fick jag för mig att jag skulle flytta en liten hylla ifrån en garderob till en annan. Hyllan är låg,i trä och väldigt lätt. Inte alls svår att flytta på något vis. Så jag bar iväg den...sen vet jag inte vad som hände...kanske gick jag in i dörrposten,kanske vek sig benet under mig... Jag föll handlöst!! Men vet inte riktigt hur... Helt plötsligt låg jag på golvet,lite på sniskan,med hyllan över mig! Jag tror att jag tuppade av en liten stund,kanske bara några sekunder... Jag hade slagit i huvudet i en dörrpost eller en hylla,vet faktiskt inte vilket det vad.. Men en rejäl bula började växa till sig. Det kändes som att huvudet skulle sprängas!! Jag försökte resa mig men det bara snurrade och dessutom kunde jag inte rubba hyllan som låg på mig. Trots att den nästan inte väger nånting!! Men högerarmen hade jag lyckats vrida till så den var obrukbar...och vänsterarmen är ju så svag så med den orkade jag inte lyfta den lätta hyllan ens.

Jag tror jag fick en liten chock eller nåt för jag började gråta,jag var liksom rädd...

Som tur var så hade jag mobilen i fickan. Jag lyssnade på en bok så därför ville jag ha den nära,innan hade jag haft den liggande i hallen... Om den hade legat kvar där så kanske jag hade legat kvar under hyllan än... För jag ringde till Lars!! Snyftande (patetiskt!!!) sa jag att jag hade ramlat,kan han komma hem???? Tyckte oändligt synd om mig själv!!! Huvudet höll på att explodera!! Och bulan växte...

Han slängde sig i bilen och var hemma på några minuter!! Tur att han har ett jobb i närheten som han oftast kan åka ifrån....

När jag låg där och försökte röra mig (utan att lyckas) kom jag på att jag kunde ju ringt vår granne...istället för att störa Lars...usch så dumt det blev... Men fan va ont jag hade!! 

Lars lyfte upp mig och då kände jag hur ont jag hade överallt!! På utsidan av låret,höften. Mellan skulderbladen... Jag la mig i min säng och hela min kropp bultade!! 

Lars ville helst inte att jag skulle göra mer idag men jag kände att om jag låg stilla för länge så skulle det bara bli värre. Så efter en stund gick jag upp igen,lite yr och ganska mörbultad. 

Nu har det gått några timmar...och jag kan ju säga att det gör inte mindre ont. Nånstans! Tvärtom. Nu känner jag hur jag sträckt mig och vridit till kroppsdelar till onaturliga rörelser...usch.... Min rumpa är alldeles öm och varm. Skuldrorna är stela. Jag har skrubbsår på armbågen och knät...osv osv... Det blir nog soffläge ikväll.