Lite kulturđ
IkvĂ€ll har jag gjort nĂ„nting som inte tillhör vanligheterna i mitt liv. Jag har varit pĂ„ teaterđ
En mycket gammal vĂ€n (nĂ„ja! hon Ă€r 3 dagar YNGRE Ă€n mig!!) (men vi har kĂ€nt varann sen jag flyttade till Gnosjö nĂ€r vi var 12 Ă„r!!) hon har skolat om sig pĂ„ "gamla dar"đhahaha-kan inte lĂ„ta bli!! Det passar sĂ„ bra med ordet "gammal" i alla former i detta sammanhangđ
SkĂ€rpning!!đ
Min vÀn som skolat om sig har valt att arbeta med just teater,hon har varit med och producerat en förestÀllning om hur livet blir efter att nÄgon i ens nÀrhet tagit sitt liv. FörestÀllningen heter "Vi som blev kvar". Det var en mycket stark förestÀllning! Gripande.
EfterÄt var det en ung tjej som höll ett föredrag som handlade om hur hon som 16-Äring blev kvar efter att hennes mamma tagit sitt liv.
Det var gripande,fint,sorgligt,hemskt och sÄ mycket kÀnslor!! Usch.
Inom mig dröjer sig kÀnslan av hjÀlplöshet kvar...
Det kommer nog att dröja innan olustkĂ€nslan inom mig försvinner. Det kĂ€nns sĂ„ sorgligt och obegripligt...đ
Detta har naturligtvis INGENTING med mig o min sjukdom att göra.
ĂndĂ„ sĂ„ har det det...
För det triggar igÄng min hjÀrna. Min hjÀrna gÄr pÄ högtryck nu,likasÄ mina kÀnslor.
Ăven om jag sjĂ€lv aldrig skulle kunna tĂ€nka mig att göra nĂ„nting sĂ„ fruktansvĂ€rt sĂ„ visst kan jag förstĂ„ o sĂ€tta mig in i en sjĂ€lvmordsbenĂ€gen hjĂ€rna...
Jag har fÄtt ett annat perspektiv pÄ mina egna "smÄ" problem....
För man Àr ju sig sjÀlv nÀrmast. Visst kan Àven jag slÄs av tanken: "varför??" "varför ska jag leva....?"
Men Àn sÄ lÀnge sÄ hittar jag smÄ svar pÄ de dÀr frÄgorna....
Nu Ă€r jag sĂ„ trött!! Ăgonen gĂ„r nĂ€stan i kors X !!!!
Jag skriver mer imon. Godnatt!!
