AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag heter Ursula Rollbert. Jag har drabbats av en obotlig muskelsjukdom som heter inklusionskroppsmyosit (IBM). Min blogg ska handla om hur det känns att leva med en obotlig sjukdom.

För lite sömn.

Publicerad 2018-12-02 07:35:38 i Allmänt,

Jag publicerade mitt förra inlägg vid halvettiden igårkväll (natt!) Men sista gången jag tittade på klockan var den lite över två...
Och ändå vaknade jag innan halv sju.
Jag förstår inte varför jag har så svårt att sova vissa nätter. Det är ju inte det att jag ligger och vilar särskilt mycket på dagarna. Jag ligger och äter under några timmar mitt på dan men däremellan tycker jag att jag är mer aktiv än jag var för bara några veckor sen. Sen jag ändrade mina rutiner till att äta sakta tre gånger per dag så mår jag dels bättre men jag får även mer gjort. Mina "pigga" stunder är längre än de var när jag åt oftare. Jag har lättare för att ta tag i saker och verkligen "göra nåt". För nu är det mer lönt liksom. Jag kan oftast både påbörja och avsluta ett litet "projekt" mellan två mat-och vilopauser.
Över lag är jag nöjd med mina dagliga rutiner för tillfället.
Men det är jag inte med min sömn. Eller brist på den rättare sagt.
Jag har tänkt på det där med alkoholen. Egentligen finns det bara fördelar med att sluta nyttja den. Men så långt tänker jag inte gå. Jag behöver ju inte ge några löften om att jag ska sluta dricka eller nåt sånt. Det handlar ju inte om nån slags utmaning. Jag ska helt enkelt bara försöka göra det som är bäst för mig och min eländiga kropp. Jag ser inga problem med det.
Dessutom kan jag fortfarande längta efter ett glas kallt bubbelvin. 
Om jag nu kommer att kunna dricka det. Dvs svälja det. Men med tanke på bubblorna så borde det gå.
Men allt annat börjar kännas uteslutet. Jag blir tokig av att det är så jobbigt att svälja. När jag inte ens kan smaka av en sås utan att det knyter sig så är det väl klart att jag blir trött på hela skiten. 
Och det påverkar mitt beslut angående att sluta laga mat...
Fast jag har svårt att se mig själv låta bli matlagningen. Den är ju en så stor del av mitt liv och ett glädjeämne i min annars ganska händelselösa vardag.
Men jag kommer inte att laga mat varje dag efter jul. Det kommer inte att funka. Fram tills julen är över tänker jag kämpa. Jag ska njuta av varje måltid jag lagar.
Nu känner jag hur obehagliga tankar och känslor försöker närma sig. Jag vill mota bort dem. Vill inte tänka negativt just nu.
Jag måste sätta igång en bok för att skydda mig. Med boken som försvar kring mig så hindrar jag de tunga tankarna att nå mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela