Röntgen och ultraljud.
Jaha,då har jag varit på sjukhuset i Värnamo. Jag kom ju dit och var glad över mitt parkeringstillstånd. Äntligen skulle jag slippa leta parkering där det fanns gott om plats för att slå upp dörren så mycket som jag behöver.
Så döm om min förvåning när ALLA handikappsparkeringar var upptagna!! Så snopet.... Men jag hittade en ledig plats precis i närheten och där fanns det hyggligt med plats för mig att öppna dörren.
Värnamo sjukhus har två stora parkeringar. Eller tre kanske... Och jag brukar välja parkering efter vart jag ska. Idag spelade det nog ingen roll...röntgen ligger nog i mitten hihi. Men promenaden dit genom alla sjukhusgångar blev lång och jobbig. Mitt
ben hängde knappt med...
Jag satte mig på en stol i väntrummet trots att jag visste att jag skulle få svårt att ta mig upp. Men nånting har hänt inom mig. Jag har inte längre lust att skämmas och känna mig dum när jag visar mina svagheter. När jag satt där så tänkte jag,nästan
lite trotsigt,att jag ska minsann fråga om hjälp ifall jag inte kommer upp. Stort steg!!!👍🏼
Även om jag tror att det känns mer ok att be om hjälp när man sitter i ett väntrum på ett sjukhus än nån annanstans offentligt....
När jag satt där dök först en bekant upp. Hon har jobbat på röntgen länge så jag blev inte förvånad egentligen. Strax därpå dök nästa bekant ut. Jag hade glömt att hon också jobbar där numera. Det var trevligt. Och blev därmed ännu lättare att be om hjälp
för att komma upp.
När mina lungor var röntgade fick jag återigen sätta mig i väntrummet. Efter en stund blev jag hämtad av en sköterska som fick hjälpa mig upp. Det kändes helt ok. Tror ni att jag börjat vänja mig???
Det visade sig att även den sköterskan och jag också är ytligt bekanta (vi har haft barn i samma klass för hundra år sen!)
Mina njurar kollades med ultraljudet. Har inte en aning om varför!
Men sen var det slut på allt sjukhusrelaterat för idag (imorgon är det på’t igen!)
Istället för att åka hem så åkte jag till Citygross och handlade. Där fanns det lediga parkeringar för oss med parkeringstillstånd. Skönt!!
När jag handlat klart satte jag mig i bilen. Kopplade mig till pumpen och körde hem!!
Ja,jag släpade med mig min lilla bordsställning med pump och kopplade mig till den både på vägen dit och hem. Så himla bra och smidigt!!! Älskar min pump!! (har jag nämnt det förut????)
Men väl hemma så ville jag bara skrika ut min smärta!! Smärtan från helvetet,dvs bältros!,gjorde mig nästan galen!! Så fort jag packat upp mina varor så la jag mig för att sträcka ut,vila och försöka få bort den värsta smärtan. Det går inget bra....
Har slängt av mig bh-n och går runt här med mina långa bröst som hänger och dinglar!! Usch!!
Att ha kläder som sitter åt eller nuddar kroppen för mycket gör svinont! Och det går verkligen som ett brett bälte runt min kropp. Strax nedanför brösten och ca 10-15 cm ner....
Ibland gör det så ont så det svartnar för ögonen. Jag tog en stark värktablett när jag kom hem men den har inte hjälpt ett skit....
