AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag heter Ursula Rollbert. Jag har drabbats av en obotlig muskelsjukdom som heter inklusionskroppsmyosit (IBM). Min blogg ska handla om hur det känns att leva med en obotlig sjukdom.

Ny dag. Ny vecka.

Publicerad 2018-03-12 09:42:24 i Allmänt,

Jag vaknade 8:45!! Helt galet!! Brukar inte kunna sova så länge!! Har dessutom inte ens hört när Lars åkte till jobbet...
Nu önskar jag bara att jag kommer att ha nån nytta av att ha sovit så länge. Men jag är tveksam...
Jag kämpade i en halvtimme med att få strupen ren ifrån segt slem. Det är så fruktansvärt obehagligt att ha det där slemmet i halsen. Det kommer varken upp eller ner. Jag har inte kraft nog för att harkla upp det. När jag försöker så krampar halsen ihop sig och det blir tvärstopp. Det är så himla otäckt när det händer,jag kan inte göra ett skit. Bara hoppas att det släpper så fort som möjligt.
I mitt bröst låter det otäckt. Det rosslar och nästan skramlar liksom...svårt att beskriva. Men varje andetag kör igång nån procedur av märkliga ljud...
Jag trodde minsann att jag skulle må bättre idag... Jag såg ett litet hopp där igårkväll... Men nu är det borta!
Jag vill ju ge mig ut och göra lite ärenden. Jag vet att andra kan handla åt mig men jag vill gärna göra det själv. När jag ber nån annan så skriver jag ju bara upp det allra mest nödvändiga. Men jag känner att jag behöver handla lite mer sånt där "bra-att-ha-hemma". Och det vet jag inte vad det är förrän jag kommer till affären.
Ja vilket i-landsproblem va??!
Men jag vill ju bara bli frisk och kunna göra vad jag vill när jag vill...
Jag avskyr att behöva vara beroende av nån annan. Det är inte min grej.
Undrar hur länge till jag ska behöva må såhär??

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela