AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag heter Ursula Rollbert. Jag har drabbats av en obotlig muskelsjukdom som heter inklusionskroppsmyosit (IBM). Min blogg ska handla om hur det känns att leva med en obotlig sjukdom.

Morgontankar....

Publicerad 2017-09-12 06:49:46 i Allmänt,

Vilket tjatigt inlägg det blev igår... 

Tycker ändå inte att jag fick fram hur jag menade...tänker inte fördjupa mig i det heller. 
Det är nånting med hösten som får mig att känna behov av att rensa,sortera,städa och få ordning och reda. Jag tycker dessutom att det är ganska skoj. Det känns verkligen som att man gör nytta. Och jag blir så nöjd efteråt! Det är väl det allra viktigaste. För hur dåligt man än mår på andra sätt så är den där glädjen över att man gjort nåt bra en riktig energikick. Självkänslan går upp lite. Och det är mycket värt när den allt som oftast är körd i botten.
Dessutom så är just rensning och sortering såna sysslor som jag orkar göra. Det är i regel inte särskilt fysiskt jobbigt. Och skulle jag stöta på nåt sånt så ställer jag det åt sidan tills "nån" kommer hem.
Numera är ju "nån" densamma som Lars. Innan var det oftast Alma som fick hjälpa mig med de mest fysiska och tunga grejerna.
Tänk så fort det gått...från att varit en storfamilj på 6 personer,en hund och en katt...till att bara vara två...plus en trött gammal hund. Livet förändras. På gott och ont. Men nog känns det konstigt...
Samtidigt är jag "tacksam" (kanske fel ord...?) över att jag fick vara frisk under de åren då livet här hemma var som en centrifug. Vågar inte ens tänka tanken på hur det skulle gått om jag fått den här sjukdomen då...när jag var mitt i den där karusellen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela