AttLevaMedIBM.blogg.se

Jag heter Ursula Rollbert. Jag har drabbats av en obotlig muskelsjukdom som heter inklusionskroppsmyosit (IBM). Min blogg ska handla om hur det känns att leva med en obotlig sjukdom.

Det var nära denna gången...

Publicerad 2015-07-30 23:14:13 i Allmänt,

Jag går och lägger mig hungrig ikväll. Igen. Jag tycker ändå att jag kunnat äta rätt så bra ganska så länge nu. 
Men de senaste dagarna har jag märkt att varje gång jag ätit eller druckit så måste jag harkla mig,det sitter nånting i halsen som irriterar mig. Jag har inte varit helt säker på att det har med mina "vanliga" sväljproblem att göra... Men nu kan jag nog konstatera att det är så det är. 
Jag har haft mycket slem i halsen idag,så jag har harklat mig ofta och druckit mycket bubbelvatten. Jag har ätit utav mina näringsdrycker och youghurtar istället för "riktig" mat. 
Men ärligt talat!! De får innehålla hur mycket näring de vill men nånting saknas i dem!! Jag känner ju det när jag levt på dem en dag! Jag behöver mer protein! Jag behöver KÖTT!! 
Jag har vant mig vid smaken och konsistensen på mina näringstillskott- MEN!! 
Jag har skrivit det förut:
Varför i h-vete måste de vara så söta?? Jag brukar må lite tjyvens när jag har ätit för mycket sött på en dag,om jag t.ex har fikat och sen ätit t.ex filmjölk. Och precis så mår jag de dagar som jag lever på tillskotten!
Lars och Alma skulle äta mackor till kvällsmat,jag kände mig inte hungrig. Dessutom så vet jag ju att det inte funkar att äta bröd. Så jag tänkte att jag nog skulle klara mig utan kvällsmat. Däremot blev jag väldigt saltsugen!! Det låg en ensam stackars prickig korv kvar i burken-den stoppade jag i munnen! Fick i mig lite protein och dessutom nånting salt! Det gick bra.
Den där korvbiten retade bara min aptit sä jag blev "tvungen" att bre mig en macka med kaviar och till det ett stort glas kall mjölk!!
Som tur var så var Lars ute med Bella. Men stackars Alma blev vittne till det otäcka som hände sen!
Brödet fastnade i halsen!! Det täppte till åt alla håll!! Jag kunde inte andas! Brödbiten var verkligen fastkilad ordentligt! Jag fick nog lite panik!! Det var verkligen tvärstopp!! Jag andades genom näsan men det kändes som att det var täppt där också. Det sipprade igenom lite luft från munnen och ner genom halsen men ändå kände jag hur luften började ta slut. Jag trodde en stund att det var kört! Jag visste inte hur jag skulle bete mig! Jag gick ut i köket och ställde mig med huvudet i diskhon! Jag hostade,harklade,fick upp lite slem och geggamojja! Samtidigt som jag andades in och då följde det med några brödsmulor varje gång!! Jag drack lite vatten men det kunde inte ta sig igenom den tjocka klumpen med ihopgeggat bröd mitt i halsen,det kom upp lika fort! Slemmet i halsen började luckras upp och jag kunde hosta upp mer och mer utav det-men det var fortfarande helt igensatt mitt i halsen!
Det var då jag kände att nu är det kört... Den här gången går det inte. Tanken:
"ska jag dö nu? Såhär??" flög genom mitt huvud mer än en gång...
Efter nånting som kändes som en evighet så lossnade åtminstone den största klumpen i halsen och jag kunde dra ett djupt andetag!
Tyvärr så följde det med lite allt möjligt ner i lungorna när jag så ivrigt ville fylla dem med luft!
Det känns fortfarande!!
Det känns som att jag har en pingisboll mellan skulderbladen. Det är ömt och det gör ont att andas!
Men skit samma!
Jag lever ju👍
Stackars stackars Alma som fick uppleva allt detta vid sidan om... Jag ville trösta henne efteråt men istället var det jag som brast ut i en riktig fulgråt!! Jag grät och hostade om vartannat😩
Jag försökte dricka lite vatten för att rensa halsen liksom,men det var helt omöjligt att svälja vattnet! Det la sig uppe på det där "locket" som täppte till min hals. Jag fick spotta ut det igen. Så provade jag igen,med nytt vatten-samma resultat!
Men fy!! 
Usch!!
Vi fortsätter imorgon!
Godnatt!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela